Internationalismes dans le vocabulaire littéraire en lituanien, islandais, finnois et hongrois

Autor

DOI:

https://doi.org/10.55225/hcs.439

Słowa kluczowe:

terminologie littéraire, internationalismes, lituanien, islandais, finnois, hongrois

Abstrakt

L’article présente la terminologie littéraire en quatre langues (lituanienne, islandaise, finnoise et hongroise) dans le contexte du développement de leur norme et de la formation de la terminologie scientifique au XIXe siècle, au sein du nationalisme romantique. Les quatre langues se sont développées avec leurs identités nationales dans des circonstances historiques similaires qui ont influencé leur attitude plus ou moins puriste envers l’acceptation de mots étrangers dans leur vocabulaire. Et comme il existe de nombreux mots d’origine gréco-latine dans la terminologie littéraire internationale, nous vérifions combien d’entre eux sont utilisés actuellement dans les langues choisies.

Statystyka pobrań

Statystyki pobrań nie są jeszcze dostępne

Bart I., La Hongrie et les Hongrois, trad. C. Defourny, A. Fáber, Budapest 2005.   Google Scholar

Bernharðsson H., Spreading the standard : The nineteenth-century standardization of Icelandic and the first Icelandic novel, « Journal of Historical Sociolinguistics » 2018, vol. 4(2), p. 149–176. DOI: https://doi.org/10.1515/jhsl-2017-0014   Google Scholar

Keinys S., Maironis ir mūsų literatūros mokslo terminologija, « Terminologija » 2002, vol. 9, p. 26–54.   Google Scholar

Kristinsson A.P., A. Hilmarsson-Dunn, Implications of language contact: Evaluating the appropriateness of borrowings in written Icelandic, [in :] New Trends in Nordic and General Linguistics, ed. M. Hilpert et al., Berlin 2015, p. 55–67. DOI: https://doi.org/10.1515/9783110346978.55   Google Scholar

Kvašytė R., Lietuvių ir latvių stilistikos terminija gretinamuoju aspektu, [in :] Lietuvių ir latvių gretinamosios stilistikos klausimai, réd. R. Kvašytė et al., Šiauliai 2006, p. 54–63.   Google Scholar

Laitinen K., Suomen kirjallisuuden historia, Helsinki 1981.   Google Scholar

Lehikoinen L., S. Kiuru, Kirjasuomen kehitys, Helsinki 2001.   Google Scholar

Mitkevičienė A., Epo, lyrikos, dramos žanrų ir kitų klasifikacijos vienetų pavadinimai pirmuose lietuviškuose literatūros teorijos vadovėliuose, « Terminologija » 2005, vol. 12, p. 81–106.   Google Scholar

Mitkevičienė A., Figūrų ir tropų pavadinimai 1918–1940 m. literatūros mokslo darbuose, « Terminologija » 2014, vol. 21, p. 176–191.   Google Scholar

Mitkevičienė A., Lietuvos Nepriklausomybės Akto signataras : Kazys Bizauskas ir lietuvių literatūros mokslo terminija, « Terminologija » 2018, vol. 25, p. 201–234.   Google Scholar

Mitkevičienė A., Sinoniminiai terminai 1918–1940 metų lietuvių literatūros mokslo darbuose, « Lietuvių Kalba » 2015, vol. 9, p. 1–23. DOI: https://doi.org/10.15388/LK.2015.22632   Google Scholar

Mitkevičienė A., Terminologijos komisijos (1921–1926) vaidmuo lietuvių literatūros mokslo terminijos istorijoje, « Terminologija » 2013, vol. 20, p. 172–179.   Google Scholar

Mitkevičienė A., V. Dubo visuotinės literatūros vadovėlio terminų variantai, « Terminologija » 2004, vol. 11, p. 119–144.   Google Scholar

Ólafsson V., Hugtök og heiti í bókmenntafræði, « Orð og tunga » 2009, vol. 11, p. 101–116.   Google Scholar

Piročkinas A., Jonas Jablonskis (1860–1930) et le réveil de la langue lituanienne, « Cahiers Lituaniens » 2003, vol. 4, p. 23–30.   Google Scholar

Rapak W., La littérature, la littérarité et le littéraire : (entre « Qu’est-ce que la littérature ? » essentialiste et « Quand est-ce de la littérature ? » conditionaliste). P. 1, « Romanica Cracoviensia » 2004, vol. 4, p. 119–136.   Google Scholar

Rapak W., La littérature, la littérarité et le littéraire : (entre « Qu’est-ce que la littérature ? » essentialiste et « Quand est-ce de la littérature ? » conditionaliste). P. 2, « Romanica Cracoviensia » 2005, vol. 5, p. 189–203.   Google Scholar

Vikør L., Language purism in the Nordic countries, « International Journal of the Sociology of Language » 2010, vol. 204, p. 9–30. DOI: https://doi.org/10.1515/ijsl.2010.028   Google Scholar

Wahl B., Isländisch : Sprachplanung und Sprachpurismus, Heidelberg 2008.   Google Scholar

Zinkevičius Z., The history of the Lithuanian language, Vilnius 1998.   Google Scholar

Choix de dictionnaires et sources terminologiques   Google Scholar

Benediktsson J., Hugtök og heiti í bókmenntafræði, Reykjavík 1983.   Google Scholar

Hosiaisluoma Y., Kirjallisuuden sanakirja, Helsinki 2003.   Google Scholar

Literatūros terminų žodynas, Vilnius 1962.   Google Scholar

Rapola M., Sanastomme ensiesiintymiä Agricolasta Yrjö-Koskiseen, Helsinki 1960.   Google Scholar

Szathmári I. (szerk.), Alakzatlexikon : A retorikai és stilisztikai alakzatok kézikönyve, Budapest 2008.   Google Scholar

Szily K., A magyar nyelvújítás szótára, Budapest 1902.   Google Scholar

Tieteentermipankki, https://tieteentermipankki.fi [accès : le 31 juillet 2022].   Google Scholar

Tótfalusi I. (szerk.), Magyar etimológiai szótár, Budapest 2004, https://www.arcanum.com/hu/online-kiadvanyok/Lexikonok-magyar-etimologiai-szotar-F14D3/ [accès : le 29 juillet 2022].   Google Scholar

Suomen sanojen alkuperä, Helsinki 1992.   Google Scholar

Trésor de la Langue Française informatisé, https://www.cnrtl.fr/definition/ [accès : le 28 juillet 2022].   Google Scholar

Visuotinė lietuvių enciklopedija, https://www.vle.lt/ [accès : le 31 juillet 2022].   Google Scholar

Zaicz G. (szerk.), Etimológiai szótár, Budapest 2006.   Google Scholar

Opublikowane

2023-02-23

Jak cytować

Piechnik, I. (2023). Internationalismes dans le vocabulaire littéraire en lituanien, islandais, finnois et hongrois. Humanities and Cultural Studies, 3(4), 131–153. https://doi.org/10.55225/hcs.439

Numer

Dział

Artykuły naukowe